Tio bloggsossars visioner
Jag har tittat igenom tio bloggande sossars hemsidor under rubriken ”Visioner”, som finns med på den standardbloggsida som många använder. Jag har kollat vad de vill åstadkomma. Jag har slumpvis valt dem från www.s-info.se.
Det är ingen vetenskaplig undersökning, mer ett första försök att få grepp om vad partiet egentligen har för visioner.
Resultatet är att jag efter genomläsning faktiskt grät en smula, kanske påverkad av att Stilla Natt spelades på radion, men framförallt för att det var så vackert. Alla ville väl. Fördelningsspaden skottade ut slantar över hela mänskligheten.
Men inte en antydan om tillväxt eller att välfärden har en materiell bas.
Jo, hos en av dem. Peter Hultqvist. Riksdagsledamot, gammal kommunalgubbe, med mer. Säkert påtänkt som minister en vacker dag. En slutsats av detta kan vara, hypotetiskt, att gräsrötterna är sjunger med änglakörerna, medan eliten, som Hultqvist, har koll på läget och inser att det inte bara är att sprida pengar över landet.
Jag tror vi kan etikettera dessa återstående 9 socialdemokrater som representanter för ”fördelningssossar” eller De Stekta Sparvarnas Solidaritetsförening.
Eller har jag missat något?
Jag får vända på kuttingen nu. Och efterlysa någon som i sin vision har något som antyder att fördelningspolitiken förutsätter ett näringsliv, tillväxt, produktion, en politik som röjer väg för produktivkrafternas utveckling, fler företag, att folk kommer i jobb (inte ”får arbete”!) därför att någon vill köpa deras arbetskraft.
Väljarna har redan upptäckt denna brist. De har marscherat iväg från det gamla arbetarepartiet sedan de blev Det Nya Bidragstagarpartiet. De har marscherat till Det Nya Arbetarepartiet. Och efter genomläsningen av visionerna hos dessa fördelningssossar tycker jag att väljarna gjorde helt rätt.
Drygt 20 procent av det arbetande folket röstar på sossarna.
Läs här så vet ni varför:
1) Roger Jönsson:
Jag är socialdemokrat!
Jag är en politiker som drivs av solidaritetstanken, om en önskan om ett tryggare samhälle rik på mångfald, värme och rättvisa!
Jag strider för den svages rättigheter och möjligheter i samhället. Jag vill att människor ska vara i centrum och inte särintressen. Det är viktigt att människor blir sedda och lyssnade på. Jag vill se att alla har ett eget hem. Jag vill att alla ska ha en lön som det går att leva på. Jag vill att det ska bli mindre löneskillnader mellan en vanlig arbetare och en vd.
Jag vill att pensionen ökar för pensionärerna. Jag vill utveckla fler insatser för de som har hemtjänst. Jag vill att de äldre som vill ska få möjlighet att få hjälp med dator och internetuppkoppling. Jag vill att vi bygger ut äldreomsorgen med fler platser i äldreboenden. Jag vill att det ska finnas mer tid för våra äldre.
Jag vill utveckla ungdomsdemokratin i Ystads kommun och i Sverige. Jag vill stärka barn och ungdomars möjlighet till att påverka i samhället. Jag vill att det öppnas upp nya arenor där alla kan träffas, se och lyssna på varandra. Jag vill att det skapas ungdomsavdelningar i byalagen. Jag vill att Ungdomsfullmäktige i Ystad blir ett ungdomsfullmäktige för hela Ystad kommun och inte bara för skolorna.
Jag vill satsa på att öka studiestödet till studenter vid högskola och universitet. Det ska vara färre elever i klasserna på förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Jag vill att det satsas på kunskaper i skolan istället för att skapa nya ”hippa-program”, där fokus ligger på marknadsföringen och inte på kunskaperna. Jag vill att varje student vid högskola och universitet ska få utökade möjligheter att studera utomlands.
Jag vill att samhället omvandlas från ett fossilsamhälle till ett miljösamhälle där miljön är i centrum. Vi behöver arbeta hårdare för att minimera miljöskadorna på kort och långsikt. Se till att komma åt de verkliga miljöbovarna och vält inte över kostnaderna på vanliga människor. Satsa på mer forskning kring energiframställning och användning. Ge stöd åt hushåll och bostadsföretag som vill ha miljövänlig energi och bostäder.
Och det viktigaste av allt, arbete åt alla!
2) CG Carlsson:
Min politik
Jag är intresserad av alla politiska frågor och vill verka för att förverkliga partiets grundläggande ideologi om solidaritet, frihet och jämlikhet mellan människor. De områden jag vill lyfta fram är vård och omsorg, inte minst för de äldre, samt frågor rörande skolan, eftersom jag där haft hela mitt yrkesverksamma liv.
Äldre- och handikappomsorg
Jag är glad över att vi kunnat införa en maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen och över att vi i Luleå kommun tagit beslut om den viktiga kvalitetsgarantin för äldreboende och hemtjänst.
Handlingsprogrammet
I partiets nyss antagna lokala handlingsprogram läser vi:
”Välfärden i form av skolor, vård och omsorg är verksamheter som vi prioriterar och sätter högt på dagordningen. Den ska vara offentligt styrd och gemensamt finansierad, något som garanterar våra medborgare ett demokratiskt inflytande.”
Utbildningen
Beträffande utbildningen har vi i handlingsprogrammet betonat vikten av kunskap som en nyckel till tillväxt och välfärd. Vi vill också ge alla möjlighet och förutsättningar till kunskap för att bryta klassmönstren.
Det politiska arbetet
I mitt politiska arbete vill jag särskilt arbeta för dem som har det svårt i dagens samhälle, inte minst för barn med särskilda behov i skolan. Jag vill fortsätta arbetet för den goda kvaliteten, som vi har i Luleå inom vård och omsorg för de äldre och handikappade.
Min politiska bakgrund: Jag har varit aktiv medlem i Bergnäsets socialdemokratiska förening sedan början av 1970-talet, då jag tillhörde valberedningen. Sedan mitten av 1970-talet har jag tillhört föreningens styrelse och har under ett fleratal år varit föreningens ordförande.
Mina politiska uppdrag: Jag är ordinarie ledamot för S i kommunfullmäktige (plats nr 25), ersättare (plats nr 1) för S i Socialnämnden och ersättare för S i valberedningen.
3) Bengt Silfverstrand:
Socialdemokratin ett självständigt och noga övervägt val
Jag kommer från ett arbetarhem men har inte fått arbetarrörelsens värderingar med ”modersmjölken.”Politiska diskussioner med anhöriga och släkt, representerande allt från höger till kommunister väckte ett allmänt intresse för politik men gav ingen nämnvärd partipolitisk vägledning. Röstade första gången på folkpartiet (möjligen en samvetskompromiss mot bakgrund av min politiskt brokiga omgivning), men insåg snabbt mitt misstag.
Mitt politiska ställningstagande för socialdemokratin bygger på ett självständigt val grundat både på upplevelser i barn- och ungdomsmiljön och på egna funderingar. Knapphetens (dock inte fattigdomens) kalla stjärna i ett hem med en ensamförsörjande fader, inte sällan krasslig på grund av en hård arbetsmiljö, en grundskolemiljö, där fjäsk för de fina och förakt för de svaga var en inte oväsentlig ingrediens, och Kurt Wards ledare i Skånska Socialdemokraten – lästa i det gratisexemplar av tidningen som i sent 50- och tidigt 60-tal under ATP-stridens kulmen och efterdyningar fortfarande ingick i ”löneförmånen” för tidningsutbärare – ledde sammantaget min väg till socialdemokratin.
*****
Gläds åt människor med raka ryggar och glimten i ögat.
Ogillar förljugenhet, rasism, smicker, kungafjäsk och människor med mjuka ryggar.
*****
Rättvis fördelning av ett växande välstånd byggt på envars vilja och förmåga till arbete. Rent konkret betyder detta en välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter uttagna efter bärkraft. Detta innebär i sin tur ett progressivt skattesystem – nej till platt skatt – och trygghetsförsäkringar baserade på inkomstbortfallsprincipen.
Den politiska och sociala demokratin blir lika lite som Lunds Domkyrka någonsin färdigbygd. Den måste ständigt försvaras och förnyas.
Ekonomisk demokrati
Förnyelsens förljugenhet ligger i att försöka framställa
ett socialpolitiskt återtåg i form av ökade ekonomiska klyftor, försämrad arbetsrätt, privatisering av välfärden, pigtjänster m m som nytänkande. Verklig förnyelse är för mig att utveckla den politiska och sociala demokratin – göra fler delaktiga – och förstärka människors ekonomiska och sociala välfärd. Verklig förnyelse är också att inse att vi ännu knappast ens vågat beträda den ekonomiska demokratins väg och handla därefter. Idén med löntagarfonder var riktig men förfuskades genom oskickligt agerande.
Ökade klyftor
Sverige är det land som kanske lyckats bäst med att utjämna klassklyftorna. Fram till mitten av 80-talet minskade också den ekonomiska ojämlikheten i vårt land. Därefter har ”gapet mellan fattiga och rika” åter vidgats. Socialdemokratin har i sitt senast antagna partiprogram vidgat jämlikhetsperpektivet och skärpt sin hållning mot diskriminering av människor på grund av hudfärg, kön, sexuell läggning resp. funktionshinder. Detta får dock inte undanskymma det faktum att det är den ekonomiska ojämlikheten som är överbyggnaden. Ur olika synvinklar framträdande kvinnor som t ex Gudrun Schyman och Antonia Axelsson Johnsson har lika lite som mediauppburna företrädare för de homosexuellas sak några som helst svårigheter att hävda sig i samhället. I Gudrun Schymans fall kan man till och med påstå att hon sluppit undan den kritik för synnerligen grovt slarv med reseredovisning m m i sin egenskap av riksdagsledamot, vilket tvingat manliga kollegor att lämna sina uppdrag. Sammanfattningsvis: En ekonomiskt välbärgad och/eller mediaälskad feminist, muslim resp. homosexuell har betydligt större förutsättningar till ett gott liv än den ekonomiskt svage oavsett kön och etnicitet.
Den övergripande kampen mot kvardröjande och delvis vidgade klyftor i det svenska samhället måste därför gälla klasskillnader på ekonomisk grund.
Den skenbara mångfalden
Marknadstänkande, avregleringar och privatiseringar har slagit rot även långt in i socialdemokratin. Spåren av gräddfiler i sjukvården och skolan förskräcker. Sant är att alternativ pedagogik inom t ex ideellt bedrivna friskolor i många fall befrämjat nytänkande inom den kommunala skolan. Men lika sant är att många friskolor ägnar sig åt s k ”creaming” d v s väljer elever efter social och ekonomisk bakgrund. Ett lika viktigt faktum är att många friskolor genom lägre lärarlöner, sämre lokalstandard och inte sällan utnyttjande av t ex kommunala skolors gymnastiksalar på ett osunt och osolidariskt sätt profiterar på skattekollektivet.
Skolor är inte som flygbolag
Kunskapsskolans f. VD Anders Hultin uttryckte sig för några år sedan i Dagens Industri på följande sätt:”Det är med skolor som med flygbolag. Det gäller att flylla platserna. Det är den sista platsen som ger vinst!”
Vård och skola är ingen marknad. Därför måste socialdemokratin markera en klar och tydlig gräns mot vinstdrivna skolor och sjukhus. Sådana verksamheter skall inte finansieras med skattemedel.
4) Eva Hillén Larsson:
Alla människors lika värde och rätten att få vara olika
5) Björn Andersson:
Visioner ger människor kraft och energi, förenar och skapar målinriktad förändring!
En vision är en bild av någonting som man gärna vill förverkliga, ett idealtillstånd eller en dröm. En vision är inte omöjlig men den tänjer på gränserna!
Vad vill vi egentligen att Sverige ska vara i framtiden? Hur vill vi att Sverige ska upplevas av utomstående? Hur vill vi att vi som bor i Sverige ska utveckla landet ? Hur ser vi till att Sverige blir en tryggt, levande och blomstrande land i en föränderlig och krävande omvärld? Här finns säkert lika många idéer som invånare.
Även Du inspirerar till detta visionsarbete!
Mina visioner är att få andra tycka som jag när det gäller
• En ren miljö
• Världens bästa skola
• Mera jämställdhet mellan könen
• Det ska vara en rättvis fördelning
• Större frihet att röra sig i naturen
• En omfattande sjuk, omsorg och äldrevård
• En öppen yttran och demokratisk frihet
• Tryggt och säkert!
• Därför är jag och förblir Socialdemokrat!
Jag tittar ut över Sverige och försöker förstå. Varför oftast frihet för ett fåtal ständigt ska betalas av dem som har det svårast?
För mig skapas inte möjligheter genom att leta fiender hos dem som är förtryckta istället finner jag de hos dem som förtrycker.
Möjligheter skapas inte genom att jag blundar och inte ser orättvisorna. För orättvisor skapar inte trygghet som ger alla frihet. För frihet skapas genom att människor upplever sig trygga och har kunskap.
Därför så är kunskap så viktig och mitt drömsamhälle ett kunskapssamhälle och ett välfärdssamhälle.
För mig är möjligheternas land något jämlikt där de som har mycket får betala till dem som har lite.
I möjligheternas land är varje man och kvinna fri från förtryck. Varje person har rätt att tycka, älska och tänka fritt.
I möjligheternas land har varje människa ett arbete, tak över huvudet och mat på bordet.
Varje barn har rätt till en god utbildning och rätt till sina föräldrar.
I möjligheternas land finns det möjligheter för alla oavsett kulturell bakgrund och färgen på deras hud.
I detta land kan du andas frisk luft, vandra fritt i naturen och äta giftfri mat. För mig är detta land fullt av hopp inför framtiden.
Låter detta som en vision eller en utopi? Det är möjligt att möjligheternas land är det. Men för mig är det alltid värt att kämpa för. Det är därför jag är och förblir Socialdemokrat!
En bön
Kamrat gör mig till ett redskap för din frid.
Där hat finns, låt mig få föra dit kärlek.
Där ondska finns, låt mig få komma med förståelse.
Där oenighet finns, låt mig komma med enighet.
Där tvivel finns, låt mig få komma med glädje.
Där förtvivlan finns, låt mig få komma med hopp.
Där sorg finns, låt mig få komma med glädje.
Där mörker finns, låt mig få komma med ljus.
O kamrat låt mig få sträva
inte så mycket efter att bli tröstad, som att trösta,
inte så mycket efter att bli förstådd, som att förstå,
inte så mycket efter att bli älskad, som att älska.
Ty det är genom att ge, som man får,
genom att förlåta, som man blir förlåten,
och genom att dö, som man uppstår till det eviga livet.
Fritt ändrat efter Franciskusbönen 18 , Den helige Franciscus, 1300-alet
6) Bo Widegren:
I min borgerliga uppväxtmiljö fann jag mig aldrig till rätta utan har alltid trivts bland vanligt folk. Detta förstärktes när jag jobbade på domstolar i Norrland och på Gotland. På min senaste arbetsplats så umgicks jag aldrig privat med mina juristkolleger men hade däremot ett givande tankeutbyte den ”icke-rättsbildade” delen av personalen. Jag såg den olika värdering som låg till grund för olika arbetskategoriers löner och arbetförhållanden (arbetsrum, arbetstider mm) och fann dem orättvisa.
När jag upptäckte att jag var bög i senare 30-årsåldern så hade jag en period då jag var djupt deprimerad och rädd för omvärldens reaktioner. Att leva med två identiteter – en hemlig som kändes rätt och en ”officiell” som grundades på privata lögner – var mycket påfrestande, ja, skapade en nästan schizofren verklighet. Den tid präglades av rädsla för att bli ”upptäckt” på fel plats med fel person.
Utifrån dessa personliga erfarenheter har jag fått ett starkt inre krav att arbeta mot orättvisor och fördomar i samhället. Jag kan inte finna något bättre sätt att göra det än att engagera mig politisk för socialdemokraterna.
Mina vision är naturligtvis att partiet – med min ringa medverkan – skall kunna skapa ett samhälle med mindre orättvisa och mindre fördomar.
7) Krister Kronlid
”Den demokratiska Socialismen är en frihetsrörelse…
Den demokratiska Socialismen grundar sig på solidaritet och gemenskap, på fred, frihet och rättvisa. Det blir aldrig omodernt.”
( Olof Palme)
De frågor som ligger mig allra närmast är barn och ungdom, integration och internationella relationer. Jag är skolpolitiker i Uddevalla och sitter även i styrelsen för Fyrbodals gymnasieskola, jag är också ledamot i kommunstyrelsens berdning för integration.
Den fråga jag själv driver är en kombination av ovanstående, nämligen ett förslag om att Uddevalla skall uppföra ett Ungdomens Hus/Allaktivitetshus, en mötesplats för integration och mångfald…
Idag är vårt samhälle segregerat i flera avseenden, till exempel har bostads- och arbetsmarknadspolitiken inneburit att vi lever delvis åtskilda från varandra, invandrare och svenskar, fattiga och rika. Samma sak ser vi i skolans värld, visst är bostadspolitiken ansvarig men även det fria skolvalet har bidragit till dagens utveckling anser jag och många med mig.
Om barnen från våra olika etniska, sociala och geografiska delar av kommunen inte träffas i vardagen riskerar det att leda till distansiering, fördomar och rädslor, och ytterst konfrontation när de möts utanför Mc Donalds på fredagskvällen.
För att motverka ökade klyftor mellan människor i vår kommun vill jag att vi uppför en central mötesplats med en mångfald av verksamheter och med utbildad engagerad personal som för barnen och ungdomarna närmare varandra…
Detta Ungdomens Hus skall vara en dynamisk plats där alla blir sedda och respekterade för den de är, en plats präglad av allamänniskors lika värde, jämställdehet, tolerans och demokrati.
Låt oss skapa integration på riktigt! Inte bara läpparnas bekännelse…
Uppförandekostnad och driftsbudget? Jag ställer frågan tillbaka; har vi råd att inte satsa på barn och ungdomar när vi tillsammans skall bygga landet?
Tord Oscarsson
Göran Persson
FRIHET JÄMLIKHET BRODERSKAP
De socialdemokratiska värderingar jag står för kan inte uttryckas bättre än som skett i partiprogrammets första avsnitt. Jag återger det nedan. Det handlar om frihet, jämlikhet och broderskap. Människors lika värde. Dagligen hör vi om länder där klyftor i samhället leder till extremism, hårda motsättningar och i värsta fall krig. Många exempel på människors behov av demokrati och välfärd.
Jag tar gärna med en bild av Göran Persson på min sida. Under de hårda åren då S var nästan uträknat och nyliberaler stod och hånflinade där vi stretade i motvinden kom Göran. Målmedveten och kraftfull – mycket verklighetsförankrad men samtidigt med säker ideologisk kurs. Vi knäcktes inte och nu kan vi med självförtroende gå ut och begära förnyat förtroende.
Det gör vi under Mona Sahlins ordförandeskap.Det är bra att byta i tid. Mona har nu några år att leda vår politik inför framtiden. Det jobbet pågår för fullt ute i varje S-förening. Så formas en politik för jobben,skolan,välfärden och vår politik i världen.
Så till inledningen av programmet:
Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.
Varje människa ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv och påverka det egna samhället. Frihet handlar både om frihet från yttre tvång och förtryck, hunger, okunnighet och fruktan för framtiden och om frihet till delaktighet och medbestämmande, till egen utveckling, trygg gemenskap och möjlighet att styra sitt liv och välja sin framtid.
Denna människors frihet förutsätter jämlikhet. Jämlikhet innebär att alla människor trots olika förutsättningar ges samma möjlighet att forma sitt eget liv och påverka sitt samhälle. Denna jämlikhet förutsätter rätten att välja och utvecklas olika, utan att olikheterna leder till underordning
och klyftor i makt och inflytande över vardag och samhälle.
Frihet och jämlikhet handlar både om individuella rättigheter och kollektiva lösningar för att skapa det gemensamma bästa, som utgör grunden för den enskildes liv och möjligheter. Människan är en social varelse som utvecklas och växer i samspel med andra, och mycket av det som är viktigt för den enskildes välfärd kan bara skapas i gemenskap med andra.
Detta gemensamma bästa förutsätter solidaritet. Solidaritet är den sammanhållning som kommer ur
insikten att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra, och att det samhälle är bäst, som byggs i samverkan i ömsesidig hänsyn och respekt. Alla måste ha samma rätt och möjlighet att påverka lösningarna, alla måste ha samma skyldighet att ta ansvar för dem. Solidaritet utesluter inte strävan till individuell utveckling och framgång, men väl den egoism som gör det tillåtet att utnyttja andra
för egna fördelar.
All makt i samhället måste utgå från de människor som tillsammans bildar samhället. Ekonomiska intressen har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin; demokratin har alltid rätten att ange villkoren för ekonomin och sätta gränserna för marknaden. Demokrati måste utövas på många vägar och flera plan. Socialdemokratin strävar efter en samhällelig ordning, där människor som medborgare och individer kan påverka både utvecklingen i stort och samhällsarbetet i vardagen. Vi strävar efter en ekonomisk ordning där varje människa som medborgare, löntagare och konsument kan påverka produktionens inriktning och fördelning,
arbetslivets organisation och arbetslivets villkor.
Socialdemokratin vill låta dessa demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle
där alla behövs och alla får plats, där alla har samma rätt och samma värde, där alla barn kan växa till fria och självständiga vuxna, där alla kan styra sitt liv och sin vardag och i jämlik och solidarisk samverkan söka de samhälleliga lösningar, som gagnar det gemensamma bästa.
Denna den demokratiska socialismens idéer har tagits i arv från tidigare generationer, de haromformats av gjorda erfarenheter och de utgör drivkraften i dagens och morgondagens politiska strävanden. Sina djupaste rötter har socialdemokratin i övertygelsen om alla människors lika värde och varje människas okränkbarhet.
9) Magnus Holst:
De frågor som engagerar mig är bland annat:
- Frågor om demokrati och delaktighet
Demokrati handlar inte bara om val vart 4:e år. Demokrati handlar om en värdegrund och en attityd mot samhället och våra medmänniskor. I ett samhälle där många står utanför, där misstänksamhet och hat växer, där rasism och främligsfientlighet är vardagsmat på arbetsplatserna, i skolan och vid köksborden är demokratin i fara. Sverigedemokraternas valskräll 2006 visar att Sverige behöver demokratiseras. I grunden handlar det om vårt förhållingssätt mot varandra ska vara att bygga upp murar, isolera och stänga in eller riva fördomar och öppna upp för att faktiskt det som verkar främmande har något att lära oss. Det handlar både om ett förhållningssätt bland svenskar och bland mäniskor som flyttat till Sverige av olika anledningar. Som socialdemokrat kan jag aldrig acceptera förtryck på grund av kön, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder eller social bakgrund. Alla människor har rätt till sina liv. Detta innebär att lika lite som jag accepterar Sverigedemokraternas människosyn så accepterar jag en människosyn som ser ner på kvinnor, homosexuella, handikappade eller socialt utsatta. Hänvisningar till religion eller kultur är i dessa fall inte godtarbara eftersom den demokratiska värdegrunden måste stå över både religion och kultur.
- Skol- och utbildningsfrågor
Alla har rätt till en god utbildning och möjlighet att förkovra sig. Utbildning ska innebära delaktighet och engegemang varhelst människor befinner sig i sina liv. Som utbildad lärare för grundskolans senare år och gymnasieskolan ser jag nödvändigheten i att tydligt arbeta med frågor kring demokrati, värdegrund och respekt i skolans värld. Ingen har rätt att nedvärdera någon elev eller förlöjliga denne, samtidigt är det oacceptabelt att elever kränker sina lärare.
- Ungdomsfrågor
Barn och ungdomar är vår framtid. Utan satsningar på framtidens generationer så går Sverige under. Varje resurs som hjälper barn och ungdomar är därför en investering för framtiden.
- Frågor om jämställdhet och jämlikhet
Det kanske verkar vara en självklarhet att alla ska behandlas med respekt, som jämlikar, men samhällsstrukturer och en kultur av att det som kan köpas för mycket pengar ger status motverkar detta. Lön inte efter kön utan efter arbetsinsats, två vuxna människors möjlighet att ingå äktenskap om de älskar varandra, ett aktivt arbete för kvinnor och minoriteters rättigheter och möjligheter att göra sig gällande och möjlighet att ta plats (inom lagens ramar) är en självklarhet i arbetet för ett mer jämställt och jämlikt samhälle.
10) Peter Hultqvist
Detta tycker jag om Borlänge :
- Borlänges befolkning behöver öka.
- Vi måste bygga nya bostadsområden i natursköna miljöer i Borlänge. Det handlar om
både villor, radhus och flerfamiljshus.
- Vi ska hela tiden arbeta för att etablera nya företag inom handel, service, IT, teknik
och tjänster, Det ska finnas en mångfald i näringslivet. Borlänge ska ha många ben att
stå på.
- Borlänge ska vara en evenemangskommun med sådant som World Ski Sprint Cup,
Dalecarlia cup och Peace and Lovefestivalen. Borlänge ska ha lyskraft.
- Borlänges rika förenings- och idrottsliv ska ha ett starkt stöd från kommunen. Det
betyder oerhört mycket för barn- och ungdomars möjligheter till en bra uppväxt.
- Barnomsorgen måste byggas ut och förändras i takt med behovet. Därför behövs
ytterligare daghemsplatser. Som bostadsbyggandet nu planeras så behövs det både i
Torsång-Ornäs och i centrum.
- Borlänge ska vara en skolstad. Därför är det viktigt att bygga ny skola i Ornäs och
renovera Hagagymnasiet. Kvarnsvedens skola behöver renoveras i framtiden. Men vi
måste också hela tiden satsa på en god kvalitet i undervisningen. Den kommunala
skolan är spjutspetsen. Jag är glad för att Borlänges gymnasieskola får mycket positiva
omdömen av skolverket.
- De äldre ska känna trygghet. Vi behöver definitivt fler platser i demensboenden.
Därför är det bra att två nya demensboenden planeras. Kommunen och landstinget
måste samarbeta för att ge bästa möjliga vård. Det måste hela tiden satsat på
kompetensutveckling för personalen i vården.
- Borlänge ska ha en stark miljöprofil. Den största utmaningen är att minska
oljeberoendet och skapa ett mer hållbart samhälle. Vi måste hela tiden söka allt bättre
lösningar för energianvändningen. Viktigast är dock att redan inom förskolan och
sedan i grundskolan arbeta med miljöfrågo rna. Det handlar om att skapa attityder där
miljöengagemanget blir naturligt. Projektet med ekologisk mat i skolorna ska ges fullt
stöd.
- Den många nya svenskarna måste ges en plats i arbetslivet. Många har idag ett arbete,
Men fortfarande står alltför många utanför. Detta är en mycket viktigt uppgift inför
framtiden. Region Visions arbete med faddrar för nya svenskar som kan lotsa in dem i
arbetslivet är ett exempel på ett positivt sätt att arbeta.
- Vi måste utveckla kommunens satsning på sommarjobb för ungdomar. I år omfattar
det 300 ungdomar. Det är viktigt att gå vidare och se vad kommunen och näringslivet
kan göra tillsammans.
Detta tycker jag om Dalarna:
- Dalarna måste växa. Vi måste bli fler som bor i Dalarna.
- Dalarna är ett av de första län i landet som möter de stora pensionsavgångarna av 40-
talister. Det skapar stora möjligheter för ungdomar och nya svenskar att komma in på
arbetsmarknaden. Men det innebär också att människor från andra delar av landet kan
välja Dalarna. Vi måste ta vara på de möjligheter generationsskiftet innebär.
- Dalarnas fina natur , våra stora folkfester och evenemang är viktiga för att
marknadsföra länet. Turismen är viktig för länet och ska ges möjlighet att expandera i
framtiden. Det skapar många nya arbetstillfällen samtidigt som det erbjuder rekreation
i fina och spännande miljöer.
- Det livslånga lärandet där fortbildning blir ett naturligt inslag i såväl offentlig
förvaltning som privata företag är avgörande för framtiden. Att hela tiden söka nya
kunskaper leder till bättre produkter och konkurrenskraft . Vi konkurrerar med kvalitet
och inte låga löner.
- Högskolan ska utvecklas. Fler examensmöjligheter, forskningsresurser och en strävan
efter universitetsstatus är viktiga utmaningar. En polishögskola bör startas i anslutning
till högskolan Dalarna.
- Sjukvården ska erbjudas till låga avgifter. Sjukvårdens kvalitet ska alltid prioriteras.
För den som söker vård är kvalitetsfrågorna helt avgörande. Kvalitetsarbetet ska i
framtiden ha högsta prioritet. Mycket har också gjorts för att minska köerna till
vården. Stark bevakning måste sättas in så att köerna inte ökar i framtiden. Allt detta
är viktigare än sänkta skatter.
- Dalarna ska vara ett län som satsar på ett offensivt miljöarbete. Detta kopplas till
strävan efter att hela tiden utveckla energiintelligenta system. Ett hållbart samhälle
innebär hushållning med naturens resurser men också en strävan efter att minska
utsläpp och negativ miljöpåverkan. Att minska oljeberoendet är en utmaning där vi
självfallet måste delta.
- Stöd ska ges till ambitioner att skapa företagsbyar (kluster) där olika typer av företag
kan växa i både samarbete och konkurrens. Detta skapar goda möjligheter för företag
att utvecklas. På denna punkt är kommunernas initiativ viktigt.
- Att de nya svenskarna får ett gott mottagande men också en chans till arbete är ett
ansvar för hela länet. Samtliga kommuner bör vara djupt engagerade i arbetet med
integration. Här måste alla ta ansvar.
- Arbetet med att förbättra kommunikationerna till och från länet måste ha högsta
prioritet. Det handlar om sådant som banan Mora- Stockholm men också om
Västerdalsbanan och bergslagspendeln. På vägsidan är det viktigt att den s k
Salaproppen nu byggs bort. Viktiga projekt inför framtiden är Västerdalsvägen, ny
förbifart i Ludvika, åtgärder efter riksväg 68 och förbättringar på vägen Mora –
Idre/grövelsjön. En framtidssatsning är också att åstadkomma europavägstatus på
vägen Gävle – Falun/Borlänge – Malung – Torsby – Kongsvinger – Oslo.
Detta tycker jag om Sverige :
- Sverige ska vara ett land där alla människor har en chans oavsett föräldrarnas
bakgrund, inkomst och social status. Vårt land ska inte vara ett klassamhälle som delar
upp människor och skiljer dem åt. I Sverige ska vi hålla ihop.
- Sverige ska vara ett land där vi går i spetsen för miljöarbetet. Oljeberoendet ska bort.
Energianvändningen ska bli effektivare. Genom att utveckla ny teknik ska
omställningen till det hållbara samhället också skapa många nya arbetstillfällen.
- Sverige ska vara ett land som satsar på utbildning och ger många valmöjligheter när
det gäller program och inriktningar. Det ger ungdomarna möjlighet att förverkliga sina
livsprojekt, men det skapar också en bas för ett expanderande och framtidsinriktat
näringsliv.
- I Sverige ska vi satsa på forskning och teknikutveckling för att hela tiden utveckla vår
industri och näringslivet. Det är ett gemensamt ansvar för företagen, facket och staten.
Drar vi åt samma håll så blir vi starka.
- I Sverige ska vi aktivt stödja framtidsinriktat nyföretagande. Nya ideer som skapar
arbetstillfällen bidrar till välfärd och trygghet. Men ett bra företagande innebär också
ansvar för de anställda.
- I Sverige ska respekten för kollektivavtalen, möjligheten till inflytande på jobbet,
tryggheten i anställningen och respekten för de fackliga rättigheterna vara
självklarheter.
- I Sverige ska man inte drabbas av mycket hårda inkomstbortfall om man blir sjuk eller
arbetslös. A-kassan behöver förbättras, inte försämras. Folk blir inte mindre sjuka för
att de får sämre sjukförsäkring. Alla sådana förslag måste avvisas.
- I Sverige måste arbeta hårt för att åstadkomma fler heltidstjänster inom bl a vården,
handeln och restaurangnäringen. Det är märkligt att det på manliga arbetsplatser oftast
är självklart med heltidstjänster, medan det inte är det på arbetsplatser där kvinnor
dominerar.
- I Sverige måste vi jobba hårt med integrationsfrågorna. Många nya svenskar står
utanför arbetsmarknaden. Genom bl a faddersystem kan arbetsmarknaden öppnas för
dem. De stora generationsskiften som nu väntar i privat och offentlig sektor är en
viktig möjlighet som inte får gå till spillo.
- Sverige måste inom EU stå upp för det är som den svenska modellen när det gäller
social trygghet och regler på arbetsmarknaden. Vi har ingen anledning att acceptera
försämringar på dessa områden med hänvisning till EU. Vi måste slå vakt om den
svenska modellen och det som facklig-politisk samverkan skapat i vårt land..
- Sverige ska vara en tydlig röst i världen där vi står upp för fattiga och förtryckta folk.
En aktiv biståndspolitik är viktig, men det är också viktigt att säga ifrån när det gäller
bl a Israels förtryck av palestinierna, när stormakter som USA startar krig utan FN –
mandat och när Ryssland bedriver terrorkrig i Tjetjenie n.