Diskussionen om de ökade klyftorna i det svenska samhället är befängd. Vi måste börja med att göra skillnad på ”skillnader” och ”klyftor”.
Om det är skillnader vi talar om är det inte nödvändigtvis så att det också finns klyftor. En klyfta är en ravin mellan olika grupper, typ etniska, klassmässiga eller andra barriärer som förhindrar att en grupp människor får samma möjligheter som andra att ta sig fram i samhället.
Oftast brukar vi nämna möjligheterna till utbildning. Vi kan tänka oss ett samhälle med rätt stora inkomstskillnader men där klyftorna ändå är små, därför att gymnasieskolor och högskolor och till och med anrika universitet har sina dörrar öppna för alla, oavsett bakgrund, bara de har rätt kompetens.
Vi kan också tänka oss ett samhälle där (de mätbara) inkomstskillnaderna är rätt små, men där det ändå finns (kulturella, social, etniska) barriärer mellan människor som gör att vissa grupper hamnar utanför det goda livet eftersom de inte ”knäckt koderna” eller har ”fel” ursprung.
Skillnader handlar om de kvalitativa mått som vi kan uppmäta för att kategorisera samhällsgrupper. Klyftor handlar om kvantitativa kategorier. Ibland sammanfaller de, men ofta inte.
Således, vi bör dela upp samhället i ”stora och små skillnader” och ”stora och små klyftor”.
Vi kan därför tänka oss fyra kategorier av samhällen:
• Lika inkomster, olika möjligheter
Ett samhälle där inkomsterna är ungefär lika, men en stor grupp människor står utanför möjligheterna till utbildning, arbetstillfredsställelse och bra uppväxtmiljö för sina barn. Vi har således jämlikhet i inkomster men stora skillnader i livschanser.
• Olika inkomster, lika möjligheter
Ett samhälle där inkomstskillnaderna är stora, men nästan alla har möjligheter att söka sig till utbildningar, nya bättre jobb och kan konstatera att barnens tillvaro på samma sätt ger stora möjligheter till utveckling.
• Olika inkomster, olika möjligheter
Ett samhälle där inkomstskillnaderna är stora och många i samhället saknar livschanser. Såväl inkomster som livschanser är ojämlikt fördelade.
• Lika inkomster, lika möjligheter
Ett samhälle där såväl inkomster som livschanser är lika fördelade. Alla har stora möjligheter att påverka sin livsbana utan diskriminerande regler eller andra osynliga skrankor. Alla har också ungefär samma inkomst.
Detta kan vi filosofera en stund kring. Borde inte den som vill ha jämlikhet mer fokusera på ”klyftor” än ”skillnader”?
Och om vi väljer ett samhälle med små klyftor som ideal, varför skulle vi i så fall vilja ha små inkomstskillnader hellre än stora?
Om hindren för att påverka sin inkomst med egna insatser är små, då är väl också skillnaderna mellan människor rätt ointressanta? Eller?