Jag undrar vad det är LO egentligen beslutat när det gäller vinster i välfärdssektorn.
Enligt pressmeddelandet har de kort och gott sagt ”Nej till vinstintressen i skola, vård och omsorg” samt beslutat ” verka för att en non profit-princip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg”.
Det har tolkats som ett tvärnej till alla vinstdrivande aktörer inom offentlig sektor, alternativt inom just vård, skola och omsorg mer specifikt.
Så läste jag vad den nye LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson säger i sitt installationstal:
”Betalar vi skattepengar för att de ska gå till våra barns skolgång.
Så ska de gå dit.
Betalar vi skattepengar för att våra föräldrar ska få den bästa omsorgen på sin ålders höst.
Så ska de gå dit.
Betalar vi skattepengar för att alla ska få den bästa sjukvården. Så ska de gå dit.”
DET kan tolkas som att pengarna ska gå till det som det är tänkt att gå till, nämligen välfärd i vissa mycket bestämda avseenden. Att det är ett krav på att de som inte gör rätt för pengarna genom att skapa bra vård eller skolgång, oavsett om de är privata eller offentliga utförare, minsann får se till att skärpa sig.
Sen säger Thorwaldsson att pengarna inte ska gå ”till någon ägare som vill plocka ut skyhöga vinster. För mig är detta fullständigt glasklart. Våra skattepengar ska gå till det de är avsedda för. Det måste bli stopp på groteska vinster ur vår välfärd.”
Det ska alltså inte vara tillåtet med några ”skyhöga vinster” eller ”groteska vinster”. Alltså är vinst ok om det inte är ”ohemult” som S-linjen förestavar? Gärna vinst i välfärdssektorn, bara det inte är för mycket stålar som plockas ut.
Det är inte ett stopp för vinster, utan ett stopp för ”övervinster”.
Sen återupprepar han att skatten ska gå till det de är avsedda för. Alltså välfärden. Och sen pekar han i talet ut Danmark, Norge, Finland, Nederländerna och Belgien som förebilder för att det går att ha ett system som inte tillåter ”groteska vinster”.
Eller som han avslutar: ”Jag vill se en vinstbegränsning i vår välfärd. Punkt. Slut. Då är också detta sagt. Och bör verkställas omgående!”
Vinstbegränsning alltså, inte förbud mot vinster, om vi får tro LO-ordföranden.
Då kommer frågan om vad LO-kongressen egentligen beslutat. Det där med ”non-profit”?
Det är ju ett utländskt begrepp som oftast, såvitt jag kan erinra mig, används för att beskriva aktörer som tillhör den ideella sektorn, alltså inte privata företag, men INTE HELLER offentliga aktörer. Mer ”det civila samhället”. Välgörenhetsorganisationer. Kooperativ. Filantroper och religiösa stiftelser, etc.
Om DET är vad LO vill så är det mer uppseendeväckande än om de bara vill ge Caremaföretag på tafsen.
Så vad är det egentligen LO vill, någon som vet? Någon som begriper?
LO-toppen verkar bestå av ett gäng med huvudlösa tuppar som springer runt planlöst och säger mycket men ändå inte säger ett dugg. Lite som S-toppen …
Strategin verkar vara att yttra saker utan att behöva stå för något i praktiken.
Kan inte LO vara ett fackförbund istället?
Kanske var det så att Karl-Petter höll sitt tal innan kongressen beslutade i ärendet och självfallet inte ville/kunde föregripa hur kongressbeslutet skulle se ut. Huvudsaken är ändå att LO klart ansluter sig till de som vill stoppa riskkapitalbolagens excesser inom skola, vård och omsorg. Hur det i detalj ska gå till är en knepig fråga och att det finns olika ideér om detta i politiska partier och andra organisationer är inte förvånande.
Måns, att fackliga organisationer har åsikter om frågor som ligger utanför det rent fackliga är inget nytt, det har även TCO och Saco. TCO har exempelvis kraftigt kritiserat alliansens försämringar inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Många av de reformer på arbetslivets område som träffats under lång tid har tillkommit genom politiska beslut.
Jonnys pajkasteri är inte värt något bemötande.
Nä, Kålle höll sitt tal på måndag, beslutet togs på söndag. Om jag förstår det rätt. Så antingen glider han vid sidan om kongressbeslutet eller så vet LO något som jag inte begriper. Det senare är ju inte helt uteslutet.
Fö kan inte LO vara ett fackförbund, det är ett förbund för förbunden, ”facket” är egentligen lokala organisationer, inte den poolade kopieringsapparaten i Stockholm.
Arne Roland – Då kanske du kan klargöra LO’s och SAP’s inställning i frågan eftersom vi är flera som inte kan tolka vad de egentligen säger ?
Det imponerar inte på dem, som skulle lockas att byta block. Och inte lär det heller locka trotskisternas 1507 väljare att rösta på s, om nu någon trodde att det skulle räcka för att rädda valsegern för s. Det var ju dessutom fult gjort av en som var våldsamt upprörd över alla läckor till och negativa utspel i media under drevet mot Juholt, att själv göra på precis samma sätt mot den nya s-ledningen, i öppen samverkan med partiets politiska motståndare till vänster dessutom. Men det var ju väl tajmat med LO-kongressen. AB var väl det enda som kongressombuden hann läsa innan de gick till beslut. Om syftet var att visa upp sprickor inom LO och mellan LO och SAP, så har det lyckats. Ingen som har den minsta kunskap om företagande kan vara imponerad. Hade det inte varit mer hederligt att driva kampanjer ”Totalt nej till privat kapital i alla skattefinasierade verksameter”?
Några intressanta fakta kring offentlig upphandling
Man kanske ska vara mer tydlig när man debatterar vad våra skattepengar används till. De ger i varje fall omkring 500 000 personer arbete i näringslivet och de och deras arbetsgivare betalar en hel del skatt. Dessutom – var skulle den offentligas sektorn köpa allt detta om leverantörerna inte får ha vinst i sina verksamheter?
Enligt tidningen Dagens Samhälle är den offentliga marknaden värd 820 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av BNP. Näringslivets vinst på affärer med offentliga kunder kan uppskattas till 75-85 miljarder per år.
• Stat, kommun och landsting köper varor och tjänster från näringslivet för 520 miljarder per år. De offentliga bolagen handlar för ytterligare 300 miljarder. Totalt 820 miljarder.
• Hälften av statens, kommunernas och landstingens budgetar används till affärer med näringslivet. Resten är löner till komunernas.
• De privata branscher som drar in mest pengar är bygg (90 miljarder), fastighetsägare (35), skola/barnomsorg (34), läkemedel (33) och kollektivtrafik (30).
• Aktiviteten på den offentliga marknaden ger jobb åt uppskattningsvis 500 000 människor i näringslivet
• Dagens Samhälle uppskattar att den offentliga marknaden ger vinster i näringslivet på sammanlagt 75-85 miljarder om året (9-10 procent av 820 miljarder).
Fredrik Dhejne
Jo, där har de en del att sätta tänderna i, när steg 1 väl är taget.
Det som faller i blickfånget direkt är ju förstås läkemedel. Det är en kombination av aspekter som gör att det rimligtvis borde vara en verksamhet som ”det gemensamma” borde ta över, om vinstförbudslinjen ska upprätthållas. Till att börja med är kopplingen allra tydligast mellan ”tjäna pengar” och ”sjuk” just medicin. Dessutom är det ett uppenbart område för ”riskkapitalism”, eftersom riskerna med att satsa på nya läkemedel är oerhört stora, kräver långsiktig forskning (som staten förväntas vara med och pröjsa) och kan generera oerhörda vinster, men lika gärna förluster och skadestånd av astronomiska mått.
Kommer att tänka på debatten Mogren-Ulvskog förra årtusendet, och som jag skrev en rapport om som fortfarande går att läsa:
http://www.timbro.se/bokhandel/rapport/fulltext/r297.htm
Ja, fast de är roligare att kalla LO fackförbund. Tack för siffror och intressanta fakta där, Fredrik Dhejne,
Att fortsätta debatten på BS-bloggen förefaller meningslöst eftersom han är totalt oförmögen att lära sig något. Annars skulle jag uppmanat honom att definiera exakt vad han menar med begreppet ”vinst” och bevisa att något sådant inte existerar i de länder han nämner.
Taktiken från både honom och den f.d. partiledarkandidaten L.S. verkar vara att S- och LO-ledningen står långt till höger om tyska kristdemokrater och engelska tories. L.S. har tidigare hävt ur sig att stiftelseägda amerikanska universitet inte delar ut vinster till några aktieägare. Om den f.d. professorn tycker att att exempelvis Uppsala Universitet ska säljas till Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, och betala ut skyhöga löner till sina professorer i stället för att dela ut vinst, så borde hon säga det rakt ut. Hon kommer att få medhåll av en del av sina (f.d.) professorskollegor med politisk hemvist i den mest mörkblå delen av Moderaterna.
Här kan nämnas att hela Katolska kyrkan i Sverige associationsrättsligt drivs i stiftelseform. Någon utdelning förekommer inte, eftersom verksamheten går med förlust, som täcks dels av katolska församlingar i Tyskland och dels av församlingskollekt (till den egna församlingens driftkostnader) av de svenska kyrkobesökarna.
Av de norska friskolorna är Katolska skolan i Oslo den mest kända. De flesta norska friskolorna är glesbygdsskolor som drivs av föräldrakooperativ. Samhället ger bidrag med 85 % av driftkostnaderna. Resten täcks genom terminsavgifter, som i praktiken är förlusttäckningsbidrag från ägarna, eftersom det är ägarna (föräldrarna) som betalar terminsavgifterna. Att förlustbolag inte kan dela ut vinst är en självklarhet, så långt kan man tala om ”non profit”, men B.S. ljuger när han påstår att ”vinsten återinvesteras i verksamheten”.
Vad B.S. inte vill vidgå är att terminsavgifter och andra avgifter för att deltaga i skolans aktiviteter är förbjudna i Sverige. Därför måste 100 % av både driftkostnader och ränta på det kapital, som är nedlagt i skolbyggnader mm, betalas av skattemedel. OM skolbyggnaderna hyrs, och inte är köpta, är hyreskostnaden bokföringsmässigt att anse som en driftkostnad. Om skolbyggnaderna är köpta är lokalkostnaderna bokföringsmässigt en vinst på satsat kapital.
När det svenska John Bauer-gymnasiet, som ett tag drev skola i Norge, försökte ta ut vinst lade man skolbyggnaderna i ett särskilt fastighetsbolag, som hyrde ut skolbyggnaderna till skolbolaget. Men detta godkände inte den norska domstolen, som ålade John Bauer-gymnasiet att betala tillbaka vinsten i fastighetebolaget till samhället. Jag förmodar att Katolska kyrkan i Norge inte heller får debitera skolverksamheten för lokalkostnader.
Naturligtvis krävs ett starkt ideellt engagemang för att driva en verksamhet med förlust. Men det räcker inte med ideellt engagemang: Man måste ha gått om pengar också, eller vara en religiös organisation som kan ta upp kollekt till verksamheten av sina medlemmar. Eller ha personal som arbetar gratis.
Kan som exempel nämna en konflikt mellan Skatteverket i Sverige och några polska nunnor, som avlagt fattigdomslöfte, och åkt till Sverige och arbetat utan lön på ett katolsk äldreboende här. De påfördes förstås skatt för mat och husrum, som klostret i Sverige höll med, men hade ju inga pengar att betala skatten med. Är det så B.S. och L.S. tycker att Caremas äldreboenden ska drivas? Vad säger Kommunal?
Förr drevs all undervisning i domkapitlens regi och all sjuk- och fattigvård i klosterens regi, vilket finansierades med klostrens rätt att få tionde från klosterjorden, samt med avgifter för själamässor mm. I gengäld var klostren, liksom kyrkan i helhet, befriade från skatt till det profana samhället. Ur detta feodala system har katolska skolor och katolska sjuhus mm, växt fram, vilka alltmer har finansierats med skattemedel.
Detta har krävt nya associationsrättsliga former för de katolska skolorna och sjukhusen, vilka alltså enligt B.S. och L.S. bevisar att profana skol- och vårdbolag i Sverige skulle kunna drivas efter samma principer.
Med hänsyn till utvecklingen av de katolska undervisningsanstalterna och sjukhusen,
jämfört med klostrens enkla förhållanden, har verksamheten givetvis gått med vinst, som har investerats i verksamheten. Min kritik mot B.S. desinformerande, har inte varit riktad mot ”non profit” i sig, utan mot det faktum att han inte har tagit klart ställning mot möjligheten att använda skattemedel direkt till uppbyggnad av privata förmögenheter, att låtsas att så inte blir fallet.
När det gäller den tillåtna vinstutdelningen, som bör finnas enligt min mening, så är det givetvis ägarna själva som bestämmer om denna ska delas ut eller ”plöjas ner” i företaget. Det är alltså själva ordet ”vinst” som striden gäller.
B.S. och L.S. har nu fått stöd av A-M Lindgren, som har åstadkommit en verkligt tunn analys, som verkar utgå från en uppdelning mellan offentlig och privat sektor är funktionell. Den har kanske varit det, men det har gått lång tid sedan dess. Hon lyckas inte förklara varför det ena ska vara offentligt och det andra privat, och gör bort sig grundligt när det gäller just läkemedelsindustrin. Som borde förstatligas omedelbart om vinst är ”fult”, icke desto mindre för alla dödsoffer som har skördats av läkemedelsindustrins vinstbegär.
När det gäller just läkemdelsindustrin vill hon bara se myntets framsida, men när det gäller själva vården vill hon, för att inte tala om B.S., bara se myntets baksida av den privata driften.
Dessutom tillskriver hon sina debattmotståndare åsiskter, som kanske en del (A.P.J. Linder på SvD), men inte alla har. Jag har aldrig gjort någon analogi av typen Efter skolor byggs av privata byggbolag, så kan undervisningen skötas av privata skolbolag. Frågan handlar i stället, speciellt när det gäller förhållandet mellan sjukvården och läkemedelsindustrin samt tillverkarna av medicinsk-teknisk utrustning, om i vilket led de stora vinsterna dyker upp.
Det går inte att förbjuda vinst, såvida inte verksamheten går med förlust, för i något led dyker vinsten upp. Dyra byggentreprenader till kommuner och landsting är legio. Vad B.S. och L:S. gör, är att de utsår misstro mot den nuvarande s-ledaren för att inte veta vad han talar om, på samma sätt som andra utsådde misstro mot den förra s-ledaren. B.S. var då mycket upprörd, medan den f.d. partiledarkandidaten L.S. teg.
MYCKET intressant Lars, så man kan säga att om Norge kan förbjuda vinster – och tillåta terminsavgifter istället – så kan Sverige också…..finns det några andra länder som är lika kinkiga som Sverige när det gäller vad skolan får ta ut för avgifter?
Fö träffade jag idag av en händelse en person på ledande position i LO och fick klart för mig hur lite de egentligen funderat över vad det tagna beslutet egentligen betyder. Återkommer i ärendet. Tror dock att krigsdansen på vänstersidan kommer att upphöra. Men vi får se.