Jag ser på nätet att Offensivtrottarna i Rättvisepartiet Socialisterna sprattlar lite.
De är ett utmärkt exempel på två saker.
För det första att diagnosen ”ideologisk” börjar bli allt mer besvärande för alla i samhällsdebatten som har ett större intresse för verkligheten än hjärnspöken.
”Ideologisk” är ett politiskt sjukdomstillstånd som bör behandlas.
För det andra har vår ignorans gjort att vänstern drabbats av strukturdumhet. De ÄR inte korkade, men beter sig som OM de vore.
Låt oss ta itu med detta.
(Den text jag utgår från finns på http://offensiv.socialisterna.org/sv/1002/kampanj/8202/)
Offensivarna skriver följande om den diskussion som deras ”budkavle” om vinst i vården förorsakat:
• ”Budkavlen har också direkt utsatts för krypskytte av debattörer på S-bloggar som Stig-Björn Ljunggren”
Hur kan det vara ”krypskytte” att skriva direkt i spalterna om sina åsikter? En krypskytt är en skytt som kryper, inte en som står upp och öppet utmanar till duell!
Tror att det här är ett vänsterspråkbruk som vittnar om den förföljelsemani som ideologiska människor lätt drabbas av. Ett sjukdomssymtom. Som gör att elaka fiender som inte finns konstrueras.
• ”Ljunggren gör sedan sitt bästa för att slå in en kil mellan vänsteraktivister med olika rötter: ’Det som förvåntar mig är att riktiga kommunister som Sven Wollter springer med i det trots¬kistiska sällskapet. Att vänstersos¬sar gör det är dock inte förvånan¬de, de har sällan samma politiska skolning som vi förväntar oss av en riktig kommunist.’”
Det jag kritiserat är ”övergångskrav” som jag betraktar som vänsteropportunism, populism och ett billigt försök att flyga under radarn, dömt att misslyckas eftersom folk genomskådar taktiken.
Den kritiken är inte att försöka ”slå in en kil” utan utgör sedan länge en stridsfråga inom vänstern, vilket också Offensivarna vet eftersom de grälat ymnigt med riktiga kommunister om detta.
Det jag förvånades över är att Sven Wollter, som jag trodde hade ett verksamt vaccin mot denna typ av politisk opportunism, skrev under upproret.
Att inte Offensivarna istället diskuterar om ”övergångskravspedagogiken” är rimlig beror på ideologi-sjukdomen. Deras maror tvingar dem att skriva ”slå in en kil” och söker sedan en möjlighet.
En rekommendation, om ideologisjukan inte fördunklade så mycket, var väl i så fall att påpeka att artikeln inte är speciellt ”övergångskravisk”, eller liknande. Det hade varit mer konstruktivt.
• Offensivarna frågar sig ”på vems uppdrag dessa ’fria debattörer’ agerar. Privatiseringsvännen Stig-Björn Ljunggren hör /…./till de S-märkta debattörer och PR-konsulter som har avslöjats med att ha nära band till PR-byråer som Grayling, Prime och Svenskt Näringsliv.”
Jag undrar förstås vem som avslöjat att jag varit anställd på Grayling? Det har inte varit någon hemlighet, funnits på min och deras hemsida, etc. Och jag har med glädje förkunnat detta i olika sammanhang. Att kalla en anställning för ”nära band” är ett försök att dramatisera detta i politiska syften snarare än att försöka utgå från verkligheten sådan den är. Ännu ett skäl att diagnosticera kamrater Offensivare som ”ideologiska”.
Lite noggrannare läsning och analys är påkallat. Men då gäller det nog att börja se verkligheten sådan den är, och inte se den ideologiskt.
Slutligen. Offensivarna gör också sak av att en del socialdemokrater kritiserat sin partikamprat Bengt Silfverstrand för att han samarbetar med Offensivarna, som av många i partiet betraktas som nästan lika förskräckliga som SD.
JAG tillhör inte den gruppen. Jag tycker att det är utmärkt att Silfverstrand öppet har detta samarbete, det gör de politiska alternativen tydligare. Kampen mot vinstintressen i offentlig sektor blir därmed tydliggjort som en kamp för en statssocialistisk ordning. Det blir lättare att föra en politisk diskussion.
Eller som Offensivarna skriver, för att ”kampen mot vinster i välfärden” ska segra kommer det att krävas ”en rejäl kamp med Svenskt Näringsliv, Almega och ¬Vårdföretagarna med flera om makten över kapitalet”.
Bra! Låt oss nu diskutera sakfrågan. Några vill ta makten över kapitalet, och första steget är att med budkaveln mot vinster väcka folkets längtan efter socialismen.
Frågan är vad vi andra, vi NEP-män, ska göra när vänsten tar sig dessa uttryck?
Förutom att efterlysa, som terapi mot ideologisjukan, ett slut med att använda ordet ”kamp” så ofta?
Den första fråga vi bör ställa oss är om det är så farligt. Hur ska dessa figurer ska kunna genomföra socialismen när de inte ens kan läsa innantill?
Men det är inte vinstkraven i skolan som gjort att de inte har den kunskapen, dessa farbröder har varit med sedan sextiotalet, på den tid skolan var en kunskapsskola…
Det andra vi bör fråga oss här hur vi kan höja kvalitén på svensk vänster?
Det är för många såskoppar inom vänstern. De har lyktstolpifierats och kommit undan för lätt med sina kvasirevolutionära utgjutelser. Bara för att de sjunger så fint med änglakörerna har vi sett mellan fingrarna när de fånat sig som värst.
Dags för lite motion. Det är mest en fråga om strukturdumhet, som sagt var. Och om vänstern slutar jamsa, lämnar sin inriktning som särintressevänster, som alltid utgår från att offentlig sektor är lösningen, gör sig av med sina ideologiska maror, kanske det kan bli lite mer dynamik.
Tänkte framförallt hjälpa dem med en provräkning som ett sätt att gnugga geniknölarna på kamrater trottar:
”En politisk rörelse jobbar i 40 år med att värva väljare. De ger för detta ändamål ut 1000 nummer av sin tidning. Slutresultatet är att de får 1500 väljare vid valet 2010.
Räkna ut följande:
1) Hur många väljare per tidningsnummer har de lyckats värva? (2 poäng)
2) Hur många väljare per arbetsvecka har de lyckats värva? Antag att deras kamplust gjort dem förmögna att jobba 50 veckor per år. (3 poäng)
3) Om de håller på i denna takt, vilket år kommer de att ha erövrat en majoritet av väljarna? Utgå från att det totalt i Sverige finns 7 miljoner väljare. (5 poäng)
Första rätta svar belönas antingen med en prenumeration på Offensiv eller en back Ramlösa.
Som en första ordningens approximation (vilken utgår från att väljarna aldrig dör):
1) 1,5 väljare per nummer
2) 0,75 väljare per vecka
3) Det tar c:a 4,67 miljoner veckor eller 89744 år, dvs det borde infalla år 91756.
Tar vi hänsyn till att väljare dör blir svaren något högre på 1 & 2 medan 3 går mot oändligheten, dvs aldrig. Någon gång under de första 100 åren blir dödligheten i gruppen lika stor som tillströmningen.
Du har rätt i att vi inte ska förfasas att Bengt Silfverstrand samarbetar med offensivarna.Men det höjer knappast hans trovärdighet hos oss socialdemokrater som vet vad Offensiv stod och står för.
Verkar något konstigt om en person som representerar ett visst parti har samarbete med ett annat parti eller organisation som kraftigt avviker från den personens ”officiella” partis ideologiska ståndpunkter. Ungefär som om en moderat skulle samarbeta med SD.
Gick in på Rättvisepartiet Socialisternas hemsida och fick obehagliga rysningar av all ytlig populism.
I min sista kommentar (1 juni 14.33) till B. Silfverstrands inlägg ”Om glashus och elfenbenstorn i politiken” har B. S. skrivit ett svar, där han inte alls svarar på de konkreta frågor jag ställt eller bemött de åsikter som jag har framfört (åsikteer som delvis sammanfallet med B.S: egna).
I stället uppträder han ånyo i sin självtagna roll som LO:s skarprättare, som om invändningar mot hans idéer vore en krigsförklaring mot LO. Har B.S. något som helst uppdrag att företräda LO eller göra för alla andra normerande tolkningar av vad LO har beslutat?
B.S. hade tillsammans med politiska motståndare till socialdemokratin kuppartat publicerat sin ”budkavle” i Aftonbladet mitt under LO-kongressen och går nu till vildsinta angrepp mot alla som inte delar hans tolkning av vad LO-kongressen har beslutat. Syftat med agerande är helt uppenbarligen att tvinga Löfven att ”sätta ner foten” på exakt den plats B.S. och hans trotskiska kamrater önskar.
Att ta hjälp av politiska motståndare för att ge sken av att man företräder en stor och snabb folkrörelse i syfte att tvinga en partiledning att föregå utredningar, diskussioner och eget kongressbeslut är helt förkastligt. B.S. var mycket upprörd (och jag delade hans upprördhet) när Jan Andersson gick ut i radio mitt under drevet mot Juholt och krävde dennes avgång. Men detta gjorde J.A. själv och i eget namn, inte tillsammans med trotskister och i LO:s namn!
Jag har läst reportaget i tidningen Offensiv. Det är det vanliga trotskiska självbedrägeriet, iatt vi står på tröskeln till en ny Paris-vår 1968. Revolutionsromantiken flödar över. Men jag kan förstå att trotskisterna är saliga, eftersom budkavlen har fått mer än dubbelt så många namnunderskrifter som antalet väljare som röstade på Rättvisepartiet Socialisterna 2010.
Jag ska inte försöka tolka LO-kongressens beslut, men vill dock påpeka att ombuden på LO-kongresserna är vana förhandlare, som vet att största chansen att få det som man vill, är att kräva lite mer än vad man räknar med att få. Att det finns anledningar för LO, och dess medlemmar, att vara missnöjda med privatiseringarna, massuppsägningarna vid entreprenörbyte och hur detta gör fackligt arbete riskabel, är inget som jag förnekar.
Däremot har faktiskt B.S. förnekat detta i bloggdebatten mot mig. Neej, det finns inga egennyttiga syften hos LO, som ENBART företräder allmänheten och vårdtagarna, om man får tro B.S. Jag tror emellertid att ombuden vill ha en uppstramning av den nya privata arbetsmarknaden… och det har de all rätt att kräva. Frågan är hur det ska ske. Det finns många, delvis motstridiga intressen att ta hänsyn till. Det är en uppgift för partiledning och partikongress.
Eftersom B.S:s svar helt gick vid sidan av vad jag skrivit och betod av insinuationer om att jag inte gillar LO, svarade jag i nästa kommentar kort och gott ”Goddag – yxskaft”. Denna kommentar har B.S. nu raderat. B.S vill alltså oemotsagd framställa mig som en fiende till LO, när det är hans egna åsikter som kritiseras.
Jag tycker inte att partiledningen ska tvingas att sätta ner foten i frågan om vinsterna förränn det står klart var foten ska sättas ner. Det är demokrati. Krav på förhastade beslut i vänstersekternas favör spelar borgerligheten i händerna. Det kan behövas statsapparatens resurser (granskning av lagförslag av Lagrådet, mm) innan frågan om vinsterna kan avgöras slutgiltigt.
Partikongresssen kan ta detaljbeslut eller färdriktningsbeslut. Partiledningen har redan gjort uttalanden, som är tydliga nog i nuvarande skede, exempelvis att det inte ska vara någon ”fri dragningsrätt på skattemedel”.
Detta är några av de tecken på att socialister av olika kulörer nu inväntar skördetider av de Löfvenska opinionsframgångarna.
Vänsterspökena börja blåsas upp.
Ja, vänsterspökena har börjat blåsa upp sig, och det har fått till följd att de Löfvenska inbrytningarna i de borgerliga leden temporärt har stannat av. Medan sansade individer bland v- och mp-väljarna flyr från sina egna partier till s.
V borde nog också hålla rent mot vänster…
Någonting är sjukt i arbetarrörelsen när den som kritiserar skattefinansierad skatteflykt kallas för vänsterspöke! Inte ens en marknadsdogmatiker skulle tillstå att det är en särskilt bra idé att privata företag bekostas av allmänna medel. Är det inte det nyliberala nationalekonomer kallar en marknadsimperfektion?
Jag har ingenting emot privata företag – tvärtom – ju fler desto bättre. Men de ska inte drivas med våra skattemedel. Driv gärna privata skolor för överklassens barn (Lundsberg…) eller privata sjukhus för bättre bemedlade; men be Wallenberg eller någon annan finansiera dem, inte staten!
Naturligtvis har jag ingenting emot gängse anbudsförfaranden inom stat eller kommun. Däri ligger inte min kritik. Det är en helt annan sak. Så all heder åt Bengt Silfverstand! Tyvärr kan jag inte förmedla honom det på hans egen blogg eftersom den där Bagdad Bob-liknande ukasskrivaren gjort det omöjligt för mig att logga in där. (Helt utan anledning vill jag påpeka).
Stig-Björn Ljunggren, som jag annars alltid har uppskattat eftersom han är kvicktänkt, beläst och spirituell har nog, anser jag, gått lite vilse här. Så pass vilse att han nog bör erbjuda sina tjänster till förste bäste nyliberal istället!