Den Nya Gemenskapen

Den Nya Gemenskapen

I debatten framställs det ibland som om Sverigedemokraternas politik anammats av de andra partierna. Detta är bara delvis är sant.

Vad som hänt är att de traditionella partierna återgått till sin vanliga njugga inställning till invandring. Det normala har länge varit restriktiv hållning, med öppningar för flyktinginvandring när det varit påkallat, och därefter omsvängningar.

Egentligen är det Sverigedemokraterna som ändrat sig minst lika mycket, eller kanske ännu mer. Förr var de fixerade vid människors biologiska tillhörighet. Idag verkar de åtminstone utåt strunta i människors ursprung och istället kräva att de som kommer till Sverige ska se till att bli svenskar så fort som möjligt.

Vilket också är vad de andra partierna börjat säga, mer eller mindre tydligt.

"I Sverige tar vi i hand när vi hälsar", osv.

*

Egentligen så begriper vi ingenting av allt detta såvitt vi inte förstår samtiden som ett resultat av en större samhällsomvandling, det som ryms under rubriker som individualism, globalisering och urbanisering.

Övergången från en nationell produktionsbas till en allt mer internationell plattform; från en manuell och mekaniserad industri till en service- och tjänsteindustri; en värderingsrevolution där gamla föreställningar om kön, sexualitet och vad som är normalt upphävs;  där brukens fabriker trängs undan av det välfärdsindustriella komplexets alla inrättningar, kunskapssamhälle och krav på flexibilitet - allt detta skapar rimligtvis folkliga reaktioner.

Vrede hos några. Melankoli hos andra. (Två begrepp som det borde vara fruktbart att grunna mer över.)

Samhällsplattformen har eroderats. Den gemensamma grunden är inte längre lika stabil eller självklar. 

Reaktioner på detta bör, om de inte fångas upp av de traditionella kanalerna, bryta nya banor. Det är också vad som sker. En kanalje har intagit Vita Huset. Demokratin förvandlas till en auktoritär demokrati (”demokratur”) och många talar om att den liberala epoken nu går mot sitt slut.

Här är några funderingar:

-          Politiken är tillbaka i stan

Många har noterat att det inte bara är så att individualisering och globalisering minskat politikens potens, utan att politikerna också självvalt dragit sig tillbaka. Ungefär som stora skådespelare drar sig tillbaka och nöjer sig med att ibland hoppa in som Stor i någon megaproduktion.

Men nu börjar politikerna ropas in på scenen igen. Politiken är tillbaka i stan. Politiska företrädare börjar åter tala som om de faktiskt kan styra samhällsutvecklingen. Staten och kapitalet samverkar. Lagstiftarna petar i detaljer.

-          Nationalismen kommer tillbaka

Allt fler talar också i nationella termer. Den svenska modellen. I Sverige gäller svenska traditioner. När EU-projektet börjar skaka söker fler efter nationella lösningar, eller kanske samverkan med andra nordiska länder (som är som vi).

Det finns en seriös diskussion om att demokratin (som vi känner den) kräver någon typ av gemenskap, och det är egentligen bara nationalismen som kan erbjuda det sociala kitt som folkstyrelsen kräver.

Ett ”vi” är nödvändigt. Därmed kommer också ”de andra” per automatik.

-          Den nya gemenskapen, längtan efter något större än oss själva

Det vi ser som nästa steg i denna utveckling är ett försök att skapa det jag kallar för ”Den Nya Gemenskapen”.

Vi behöver ett ”politiskt projekt” att samlas kring. Ungefär som en familj i upplösning kan försöka ta sig 3 veckor till Thailand för att reparera samhörigheten.

Vi behöver någon slags ”överindividuell känsla” för vad som är gemensamt, utöver politiska paroller.  En värdegrund. Ett ethos.

Och den politiska makten behöver "trumfkort" mot enskilda aktörer som tror att de kan ta sig fram utan att visa hänsyn till helheten. Vilket en populistisk mobilisering av folklig vrede kan ge makthavarna.

*

Detta är en tolkning av debatten just nu. Själv är jag skeptisk. Vilket föranleder en fortsatt utredning på temat "Den Nya Gemenskapen".

Något om Putte och väljarnas kynne

Något om Putte och väljarnas kynne

Vem vill bli politiker - och varför?

Vem vill bli politiker - och varför?